Jan Björklund är valet för årets politikerporträtt i Villatidningen. Han är Sveriges vice statsminister och utbildningsminister. Utan tvekan är Jan Björklund en minister som sticker ut. Villatidningen träffade Jan Björklund på Aros Congress Center i Västerås.
I det personliga mötet med Jan Björklund framträder inte bara en fullblodspolitiker utan också en sympatisk person med varm humor. Dessutom finner man hos honom en äkta övertygelse i kampen mot förtryck, sociala orättvisor och kränkningar av människovärdet.
Utbildningsministern har för några år sedan brutit med föreställningen om att Sverige är världsledande på kunskap. Kritiken har inte låtit vänta på sig, men det har visat sig att han har rätt. Internationella jämförelseundersökningar bekräftar också att vi under många år har halkat efter när det gäller kunskapsresultaten i svensk skola.
Målsättningen – världens bästa skola har blivit hans kännetecken. Jan Björklund beskriver i ett tal skolpolitiken med orden – den totala omläggning av svensk skolpolitik som nu genomförs är den enskilt viktigaste byggstenen för ett långsiktigt starkare Sverige. Det kommer att ta tid innan omläggningen leder till ökande kunskapsresultat – undervisning är processer mellan människor och ändras inte omedelbart för att en ny läroplan skrivs. Vi måste vara beredda på att resultaten i kunskapsmätningar som görs i år och nästa år kommer fortsätta att sjunka. – Men om ytterligare några år måste utvecklingen vara bruten. Redan nu ser vi hur eleverna studerar mer matematik och språk, som en första effekt av den meritpoängsreform vi beslutade 2007, och fler ungdomar väljer nu ingenjörsutbildningar. Att eleverna pluggar mer är en första förutsättning för högre resultat, säger Jan Björklund.
– Den höga ungdomsarbetslösheten är ett stort bekymmer som Björklund lyfter fram i sitt tal. – Just nu står ungefär 137 000 ungdomar utan arbete. Ungdomar som har hoppat av gymnasiet löper störst risk att hamna i arbetslöshet. 10 000 ungdomar hoppar av gymnasiet varje år, många redan i årskurs ett, säger Jan Björklund. Trots att regeringen har genomfört många nya reformer i form av ny gymnasieskola och lärlingsutbildningar är fler åtgärder nödvändiga. Några är kontroversiella, men Jan Björklund är övertygad om att de behövs och säger – det borde vara möjligt för den som hoppar av gymnasiet att få fullfölja kortare yrkeskurser på gymnasiet. Det är ju så det fungerar på komvux, att eleven kan studera en viss kurs och inte nödvändigtvis ett helt treårigt program, som är en kombination av många olika kurser i olika ämnen. Det är bättre att en 17-åring går klart en kortare yrkesutbildning än att han eller hon hoppar av en lång utbildning och går rakt ut i arbetslöshet och utanförskap.
– Jan Björklund menar också att höga ingångslöner för unga är ytterligare en viktig orsak. OECD, Långtidsutredningen och forskningsinstitutet IFAU pekar alla på att ingångslönerna är en av några viktiga faktorer som förklarar Sveriges höga ungdomsarbetslöshet. Det är arbetsmarknaden som har ansvaret. Men vi måste kunna diskutera att det ska vara billigare att anställa en ung person utan erfarenhet än en äldre med erfarenhet. – Det är bättre att en 19-åring får jobb, även med något lägre lön, än att 19-åringar ska behöva gå arbetslösa med socialbidrag, säger Jan Björklund.
Solidaritet med människor som förtrycks, kränks och till och med riskerar att mista sina liv är ett viktigt område att ständigt arbeta med. Jan Björklund lyfter fram Raoul Wallenberg som endast 32 år gammal utförde en helt unik gärning. Han räddade tiotusentals judiska familjer undan nazisternas utrotningspolitik. På regeringens initiativ skall Sverige i år officiellt högtidlighålla minnet av att det är 100 år sedan Raoul Wallenberg föddes. – Det är hög tid att vårt land ger Raoul Wallenberg det erkännande han förtjänar. Hans insatser påminner oss om vikten av tolerans och människovärde även idag, menar Björklund.
När gäller det högaktuella ämnet krigsmaterielsamarbete med Saudiarabien säger Jan Björklund att Folkpartiet var emot det samarbetsavtal som slöts av den dåvarande socialdemokratiska regeringen 2005. Vi krävde i regeringsförhandlingarna 2010 att det inte skulle förlängas. När det gäller export av försvarsmateriel menar Björklund att vapen inte är vilken handelsvara som helst, vi ska inte exportera vapen till diktaturer. Svensk försvarsmateriel ska få användas för att försvara frihet och demokrati, inte till att hota frihet och demokrati, säger Jan Björlund med eftertryck.
En EU-vänlig hållning är något av en profilfråga för Jan Björklund och Folkpartiet. – EU är en union av demokratiska länder. Grundläggande värderingar såsom liberalism återspeglas också i de krav som ställs i samarbetet. En rad diktaturer i Europa har omvandlats till demokratier, och lockbetet för denna process har varit att få komma in i EU. Sydeuropa för trettio år sedan, Östeuropa för femton år sedan och länderna på Balkan just nu. Steg för steg blir Europa mer demokratiskt och mer liberalt, där den euroepiska integrationen är en viktig drivkraft, menar Jan Björklund.
Utvecklingen när det gäller öppenhet och demokrati i Ungern oroar dock. Där har en ny lag skapat befogenhet för landets högerregering att bestraffa och kontrollera media. Till exempel har en TV-kanal bötfällts för att de granskar högerextremt våld mot romer. Ungerns överträdelser av grundläggande rättigheter behöver en stark motreaktion annars riskeras grunden i det Europeiska samarbetet att urholkas. – Alla stater ska granskas lika hårt, både inkommande och befintliga, säger Björklund.
– När det gäller EU-ländernas ekonomier är alla överens om att ledarskap krävs för att skapa disciplin, men ledarskapet för att värna medlemsländernas respekt för grundläggande rättigheter är ännu viktigare. Ungerns folk och Sveriges folk är goda vänner. Vi har mycket utbyte med varandra. Inskränkningar i demokratin går dock inte att kompromissa bort, fortsätter Björklund.
– Det europeiska samarbetet har en tid handlat om att hantera den ekonomiska krisen. Enskilda länders oförmåga att ansvarsfullt hantera ekonomin har orsakat krisen. Men det är EU-samarbetet som tar Europa vidare. Krisen är inte över. Många har börjat tvivla på EU-samarbetet efter TV-bilderna på kravallerna i Grekland. Sannolikt har krisens bottenpunkt nåtts. Greklandspaket, finanspakt och europeisk fond har lagts i det europeiska samarbetet. För våra barns skull skall vår generation bygga broar, säger Jan Björklund.
Svensk ekonomi står stark. Men vi kan inte vara nöjda. Vi ska inte jämföra oss med Sydeuropa. Ordning och reda i offentliga finanser är en förutsättning för utveckling och tillväxt. Men det räcker inte ensamt, säger Jan Björklund. – AstraZenecas nedläggning av hela sin forskningsanläggning kan ses som en nyttig väckarklocka för Sverige. Det påminner oss om hur snabbt scenen kan förändras.
Om Sverige ska stå starkt i framtiden behöver fokus riktas på en rad områden. Björklund pekar återigen på utbildningspolitiken, sedan kommer forskningen. Kvalitet ska gå före kvantitet. När det gäller företagsklimatet behövs en attitydförändring. Vi måste bort från S- attityden att företagare i första hand ska ses som potentiella skattebrottslingar. Det är framgångsrika företag som bygger vår välfärd. Och vi får inga framgångsrika företag om vi inte har framgångsrika företagare. Det handlar till exempel om skattepolitik, om mer liberala spelregler på arbetsmarknaden med ett mer modernt anställningsskydd, en allmän arbetslöshetsförsäkring och om en långsiktig energipolitik, säger Jan Björklund.
Höga skatter på arbete är en konkurrensnackdel. Det handlar om Sveriges konkurrenskraft i en global miljö. Med dagens marginalskatter har vi världens högsta beskattning på kunniga och utbildade människor. Det måste löna sig att utbilda sig! Det måste löna sig att arbeta, menar Jan Björklund.
Att fler kvinnor på näringslivets toppositioner borde vara en självklarhet bekräftar Björklund bland annat med orden – begåvning är ungefär lika fördelat på båda könen. Regeringen har skapat jämställda organisationer utan kvotering. Näringslivet bör skärpa sig.
– Medmänsklighet handlar också om hur vi människor ser på dem som på olika sätt anses inte passa in i normen. Utan liberal politik hade många människor inte fått de rättigheter de har idag. Personer som Barbro Westerholm har betytt mycket för utvecklingen mot en mer liberal människosyn, säger Jan Björklund.
Miljöfrågorna berör oss alla. Vi är självkritiska. Läget är allvarligt. Östersjön är vårt hav. Men Östersjön är också ett av världens mest förorenade hav. För att rädda Östersjön krävs nu ett batteri av åtgärder, konkreta insatser, som rening och minskade utsläpp, inte minst av kemikalier och näring, säger Jan Björklund.
Carema-skandalen i höstas inom äldreomsorgen väcker frågor inför framtiden.
– Under de senaste 20 åren har den svenska välfärden genomgått en valfrihetsrevolution. Makten har flyttats från politiker till individer och från myndigheter till medborgare. Människor har vant sig vid denna ökade vardagsmakt. De uppskattar den, menar Jan Björklund.
– En fråga är hur vi upprätthåller kvalitet och minskar risken för kortsiktigt agerande i välfärden. Det rimliga vore att skapa en Statens socialinspektion.
Inspektion och sanktioner kan leda till att riktigt dåliga verksamheter försvinner. Men god kvalitet går inte att inspektera fram. Kvalitet i en välfärdsverksamhet skapas i mötet mellan människor. Det handlar om företagskultur.
– Vi ska utnyttja marknadsekonomins mekanismer för att uppnå valfrihet, konkurrens och utveckling. Och framgångsrika företag måste få kunna gå med vinst. Men den som enbart vill ägna sig åt kortsiktig spekulation bör välja andra branscher. Det är nu vårt ansvar att strama upp systemen, ytterst för att skydda socialt utsatta grupper. Det kommer att behövas regelskärpningar.
– Kombinationen av marknadsekonomi och socialt ansvar är just det som är socialliberalism, även i välfärdspolitiken, avslutar Jan Björklund.
Kortfakta Jan Björklund
Född 18 april 1962 i Skene i Västergötland.
Utbildningsminister och vice statsminister.
Partiledare för Folkpartiet Liberalerna.
Gift och har två barn. Bor i villa i Bromma.
Yrkeskarriär inom förvarsmakten med olika chefsbefattningar, bland annat på K1. Major.
Politisk karriär: 1976 Folkpartiets ungdomsförbund (nuv. LUF).
1985 andre vice ordf. i ungdomförbundet och -87 medlem i partistyrelsen.
1991 kommunpolitiker. 1994–2006 ledamot i kommunfullmäktige i Stockholms stad. 1998–2002 skolborgarråd. 2002–2006 oppositionsborgarråd.
Sedan 1995 i partiledningen och 1997 Folkpartiets andre vice ordf.
2006 riksdagsledamot och skolminister.
2007 ordförande för Folkpartiet, omvaldes enhälligt 2011.
