Annons:
6 september 2010

Annika Lindén

Publicerad 2008-10-28

Radon i huset räknas inte som ett dolt fel

Radon är inte ett omfattande hälsoproblem, men man ska ändå inte ta alltför lätt på saken om det visar sig att man bor i ett hus med för höga radonhalter, framför allt inte om man är rökare. Med enkla åtgärder kan man sänka radonhalten inomhus ganska rejält. Och kom ihåg att radon inte räknas som ett dolt fel. Det är köparens ansvar att kolla.
Radon är en radioaktiv ädelgas som varken syns eller luktar och som förekommer naturligt i marken, framför allt om huset står på en berggrund av granit. Radon kan tränga upp genom marken, in i byggnader och bostäder. Radon frigörs också från vissa byggnadsmaterial, till exempel blåbetong.
Radon bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. När gasen i sin tur sönderfaller bildas så kallade radondöttrar, som är radioaktiva metallatomer. Radondöttrarna fastnar på damm som vi andas in och kommer på så sätt ner i lungorna.
STATENS STRÅLSKYDDSINSTITUT, SSI, bedömer att omkring 450 lungcancerfall per år orsakas av radon i bostäder. Det finns ett samband mellan tobaksrökning och radon vilket innebär att de allra flesta fallen lungcancer från radon inträffar bland rökare. Risken för att icke-rökare skall drabbas av lungcancer från radon är liten. Av de 450 fallen som uppkommer årligen är 90 procent rökare.
Radon
• Radon är en osynlig och luktfri radioaktiv gas, som bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. När gasen i sin tur sönderfaller bildas så kallade radondöttrar, som är radioaktiva metallatomer. Radondöttrarna fastnar på damm som vi andas in och kommer på så sätt ner i lungorna.
• Radonhalten mäts i enheten Becquerel per kubikmeter inomhusluft (Bq/m3). 1 Bq/m3 innebär att en atom sönderfaller per sekund i varje kubikmeter luft.
• De gräns- och riktvärden som finns för radon och andra naturligt förekommande ädelgaser har fastställts i samråd mellan olika berörda myndigheter.
Källa: radonguiden
Risker med radon
I jämförelse med dålig kost, rökning, och solens strålar är radonstrålningen i de flesta fall ingen stor riskkälla. Men bor man under lång tid i ett hus med höga radonhalter ökar risken för lungcancer.
Källa: radonguiden
Det finns en tumregel för när man ska mäta om det finns radon i huset:
• när man ska köpa hus
• när man ska bygga om
• om man misstänker att markradonen är hög
• om huset är byggt med blåbetong
• om ventilations- eller uppvärmningssystemen förändras.
Den vanligaste metoden att mäta radon i inomhusluften, och som också är billig (cirka 200-500 kronor), är att använda små mätdosor, så kallade spårfilmsdosor. Mätningen ska göras under eldningssäsongen, det vill säga normalt från oktober till och med april. Mätperioden ska vara minst två månader - helst tre (ger ett årsmedelvärde). Du lever precis som vanligt under tiden som en sådan långtidsmätning pågår.
Om du behöver en mätning snabbt, till exempel om du ska sälja eller köpa ett hus, finns en så kallad rådgivande korttidsmätning. Den kan ta mellan två och tio dygn och utförs på liknande sätt som en långtidsmätning. En korttidsmätning kan dock inte ligga till grund för radonbidrag.
FÖR ATT MAN ska bli av med radonproblemen är det viktigt att man får en bra konsult som kan reda ut orsakerna och föreslå rätt åtgärder. På Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) hemsida finns en förteckning över dem som genomgått utbildning i ämnet.
VILKEN ÅTGÄRD SOM väljs beror på hur huset är konstruerat och på var radonet kommer ifrån: byggnadsmaterialet, marken eller hushållsvattnet.
Kommer radonet från vattnet räcker det oftast att vattnet luftas kraftigt med en särskilt konstruerad radonavskiljare. Beroende på hur mycket radonhalten behöver sänkas kan du välja mellan de mest effektiva utrustningarna för 15-30 000 kronor och enklare utrustning för under 10 000 kronor. Så för att kunna välja den lämpligaste utrustningen bör du låta göra en kemisk och mikrobiologisk undersökning av vattnet.
ÄR DET BYGGNADSMATERIALET som avger radon brukar man öka luftomsättningen och på så sätt sänka radonhalten. I vissa fall räcker det med att installera någon typ av frånluftssystem. Det kan kosta från cirka 20 000 kronor och uppåt. I andra fall behövs ett system med mekanisk till- och frånluft, vilket kan kosta från cirka 50 000 kronor och uppåt.
Kommer radonet från marken kan man täta de vanligaste läckorna:
• runt golvluckor
• över rensbrunnar för avlopp
• runt skyddsrör för vattenledning och andra rörgenomföringar
• vid golvbrunnar
• genomgående sprickor.
Det är vanligt att tätning inte räcker, utan att man försöker också att skapa ett undertryck under huset så att jordluften inte sugs in. Det görs genom att installera en radonsug, en fläkt som suger jordluft direkt under huset genom en kanal genom bottenplattan. Installerad och klar går en sådan på 25 000 - 35 000 kronor.
FÖR ATT FÅ radonbidrag krävs att du har en radonkoncentration på över 200 Bq/m3 inomhusluft. Bidraget är 50 procent av kostnaderna för saneringen med ett maxbelopp på 15 000 kronor. Den som söker bidrag måste själv äga och bo i huset både när bidraget beviljas och betalas ut.
Observera att bidrag inte får lämnas för åtgärder som påbörjats vid tidpunkten för ansökan. Undantag från denna regel kan inte göras.
Elisabet Nachman
redaktionen(a)villatidningen.se
För mer information läs på Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida och på Boverkets hemsida: www.ssm.se eller www.boverket.se
Dosa som mäter radonhalten
DOSAN PLACERAS UT av bostadsinnehavaren.
FOTO: GAMMADATA MÄTTEKNIK AB
AGNETA LARSSON PÅ Gammadata Mätteknik i Uppsala, berättar att dosorna som man mäter radon med kan beställas från ett radonlaboratorium eller hos kommunens miljökontor. Dosorna skickas sedan från laboratoriet med post och placeras ut av bostadsinnehavaren.
DÅ MÄTTIDEN HAR gått ut skickar man tillbaka dosorna till laboratoriet och får sedan ett skriftligt svar.
 
Problemområden
LÄS OCKSÅ

Radon behöver inte vara någon hälsofara

Att upptäcka att man bor i ett radonhus är inte en sådan katastrof som man i förstone kan uppleva. Radon är lätt att sanera, och när det väl är gjort så hamnar man ofta rejält under de gränsvärden som gäller. Och kom ihåg att radon inte räknas som ett dolt fel. Det är köparens ansvar att kolla.

Koll på grunden inför hösten

Efter en lite extra regnig sommar bör man kontrollera så inte villan angripits av fukt eller mögel.

Ta hand om fukten

Fuktskador tillhör de vanligaste skadorna på en villa. Förutom dålig lukt kan fukten också orsaka omfattande skador på bärande konstruktioner.

Vattenskador drabbar många

Vattenskador är den absolut vanligaste skadan i bostäder och orsakas ofta av bristande skötsel och underhåll. Skadorna kostar årligen mångmiljardbelopp som orsakar stora olägenheter för husägarna.

Med rätt ventilation hålls huset friskt

Ventilationen har blivit allt viktigare i dessa tider då husen byggs tätare för att spara energi. -Vi ska inte bara täta husen, vi måste ha en bra ventilation också, säger Bengt Wessén, doktor i mikrobiologi.

VILLAtidningen Ansvarig utgivare: Dan Lindau, dan_l(a)villatidningen.se
Foto där inget annat anges: Photos.com

Cookies Villatidningen.se använder sig av cookies för att spara ditt val av lokal sida.

Har du frågor eller synpunkter av teknisk natur, kontakta webansvarige vid Villatidningen.se på
webmaster(a)villatidningen.se

www Ser sidan konstig ut? Det kan bero på att du har en äldre webbläsare som inte hanterar HTML-standarden korrekt. Bäst på att implementera standarden är Safari för Mac, Firefox, Opera och den nya Google Chrome. De kan laddas ner gratis. Använder du Internet Explorer så se till att uppgradera till version 7. Hur väl din webbläsare uppfyller standarden kan du testa genom att göra det så kallade Acid2-testet.

Nya energikrav och märkning av vitvaror

Nu uppdateras energimärkningen på kylar, frysar och tvättmaskiner – som Sverige länge arbetat för. Kommittén för ekodesign och energimärkning har röstat igenom krav på både maximal energiförbrukning och ny energimärkning.

Nya trender 2010

Trenderna inför 2010 känns ganska givna efter att ha besökt Formexmässan i Stockholm. Temat Creative Flow i sig säger rätt mycket om vad det handlar om. Utställningen andas försiktig optimism. Att förändring är möjlig.

Vi ville byta garageport

Familjen Nehlin hade tröttnat på sin gamla utslitna slagport. Dessutom var den svår att stänga och låsa. I stället för den gamla slagporten bestämde de sig för en ny modern takskjutport med fjärrstyrning.

Kök med harmoni

Att byta ut ett helt kök är ett ganska stort företag. Villatidningen har träffat en familj som berättar om hur de gick till väga när de bytte ut sitt kök. Tipset som de ger till alla läsare är att inte ha för bråttom, utan tänka igenom både en och två gånger innan man bestämmer sig. När köket väl är bytt är det svårt att göra förändringarna, framför allt blir det onödigt kostsamt. 

”Datorn självklar i köket”

Intresset för inredning har vuxit stort de senaste åren. Det kan man se i bland annat utbudet av tv-program och i colorerade magasin. Köket har visat sig vara husets populäraste rum att inreda och renovera.

Spar energi med isolering

I den allmänna klimat­debatten talas det mycket om den påverkan som transporterna har på vår miljö. Men faktum är att hela 36 procent av koldioxid­belastningen härrör från uppvärmning av våra byggnader.

Fantasi- och lekfull möbelmässa

Efter en dag på mässan Furniture Fair och Northern Light Fair, världens största och viktigaste mötesplats för nordisk design, vet vi att det är optimistiska vindar som blåser.
Annons: